Åderbråck & Kärlkirurgi

Åderbråck är vanligt förekommande och drabbar både kvinnor och män.

Studier visar att 25-35% av den vuxna befolkningen har åderbråck på benen. Det är viktigt att förstå vad åderbråck är och hur de kan påverka vår hälsa och välbefinnande både kortsiktigt och långsiktigt. Åderbråck uppstår när blodådrorna i benen, blir utvidgade och svullna. Detta uppstår när en eller flera klaffar i benet, som hjälper blodet att flyta tillbaka till hjärtat, inte fungerar korrekt. När blod flyter tillbaka i benet pågrund av en eller flera trasiga klaffarna, ansamlas en ökad mängd blod i benen och orsakar ett förhöjt tryck. Det förhöjda trycket skadar över tid ådror som ligger nära huden. Dessa utvecklar sig till att bli både större, slingriga och utbuktande. Symtom och besvär av åderbråck kan vara mycket varierande. Flertalet beskriver smärta, tyngdkänsla, pirrningar och pulsationer, klåda eller nattliga kramper. Kosmetiskt upplevs åderbråck oftast som missprydande och påverka både självförtroendet och livskvaliteten.

Riskfaktorer som direkt eller indirekt påverkar utvecklingen av åderbråck är främst, ärftlighet, graviditeter, övervikt, stillasittande arbete, ålder, kost och träning.

Indelning av åderbråck i olika stadier

CEAP klassifikation

c 1 = synliga kärlbristningar på benen

c 2= synliga åderbråck på benen. Åderbråck är framträdande, slingriga ådror med ett tvärsnitt på minst 5 mm. Åderbråck kan i detta stadie ge besvär som tyngdkänsla, trötthetskänsla, ömhet, pirrningar, pulsationer, klåda och nattliga kramper.

c 3= svullnad i benet orsakat av försvagade klaffar i vensystemet. Ytliga åderbråck behöver inte vara framträdande.

c4 = Brunaktig pigmentering i huden. Ekzem runt åderbråcken. Ytliga blodproppar i åderbråcken. Kroniskt inflammerad hud på underbenet.

c 5= läkt kroniskt bensår (individ som har haft ett öppet bensår som läkt).

c 6= Öppen kroniskt bensår pågrund av obehandlade åderbråck.

Bokstäverna E, A och P fastställs av undersökande läkare efter genomfört kärlultraljud av benet.

e = etiologi

a= anatomi

p= patofysiologi

CEAP- klassifikationen används för att bedöma och beskriva svårighetsgraden av åderbråck och vägleda i behandlingsstrategier. Oavsett var i världen man blir undersökt av en kärlkirurg, så används CEAP- klassifikationen.

Nya riktlinjer för offentlig vård av åderbråck:

Under 2022 har det utarbetats nya nationella riktlinjer för vem som skall- och bör utredas och behandlas för åderbråck. De nya riktlinjerna tar nu också hänsyn till symtom och reducerad livskvalitet relaterat till åderbråcksjukdom. Tidigare styrdes indikationen för kirurgisk behandling av hur allvarligt skadad huden var. Man behandlade nästan uteslutande stadium C 4 till C6. Övriga patienter erhöll ingen operativ behandling, utan fick rekommendation att använda stödstrumpor. Nya riktlinjer innebär att nu även patienter i stadium C2 och C3 med betydliga besvär och reducerad livskvalitet kan erhålla offentlig vård för sina åderbråck.

Själva operationsteknikerna av åderbråck har utvecklas dramatiskt de senaste 15 åren. Idag kan hela operationen utföras som en dagkirurgisk behandling i lokalbedövning. Operationen är såpass skonsam att man i normalfallet inte behöver bli sjukskriven eller använda smärtstillande medikament efter behandlingen. Man behöver inte sy i huden och läkningsprocessen kvarlämnar inga ärr. Detta skall jämföras med den tidigare typen av åderbråcksoperation som kallades för ”stripping”. Vid denna operationsteknik blev hela det ytliga ådersystemet opererat ut ur benet genom snitt i ljumsken och vid knäet. Full narkos var då nödvändigt och en sjukskrivning på 3 till 6 veckor. Idag utförs behandlingen genom förslutning av åderbråcket genom en laserfiber som varsamt förs in i ådrorna. Detta är så skonsamt, att det kan utföras i vaket tillstånd i ren lokalbedövning. Vår kärlkirurg har över 16 års erfarenhet av åderbråcksoperationer, och har själv utfört över 7000 operationer.

Därför får man åderbråck

Åderbråck, även kallade varicer, är vidgade vener som ofta syns som slingrande, blå eller mörklila ådror strax under hudytan, främst på benen. De kan orsaka obehag och kosmetiska bekymmer för många människor. Men varför uppstår åderbråck egentligen? Här går vi igenom de bakomliggande orsakerna och faktorerna som bidrar till utvecklingen av detta tillstånd.

Den grundläggande mekanismen

Åderbråck uppstår när venernas klaffar inte fungerar korrekt. Vener är blodkärl som transporterar blodet tillbaka till hjärtat. I benen kämpar de mot tyngdkraften. För att hjälpa till med detta har venerna i benen små klaffar som öppnas för att låta blodet passera uppåt och sedan stängs för att förhindra att blodet rinner tillbaka. När dessa klaffar inte stängs ordentligt kan blodet samlas i venerna, vilket leder till att de blir förstorade och vridna – detta är vad vi kallar åderbråck.

Riskfaktorer och bakomliggande orsaker

Det finns flera faktorer som kan bidra till utvecklingen av åderbråck:

1. Genetiska faktorer: En familjehistoria med åderbråck kan öka risken. Ärftlighet spelar en stor roll, vilket innebär att om dina föräldrar har eller har haft åderbråck är chansen större att du också utvecklar dem.

2. Ålder: När vi åldras förlorar venernas klaffar sin elasticitet, vilket gör dem mindre effektiva på att förhindra att blodet rinner tillbaka.

3. Kön: Kvinnor är mer benägna att utveckla åderbråck än män. Hormonella förändringar under graviditet, premenstruellt syndrom och klimakteriet kan vara en bidragande faktor, eftersom hormoner tenderar att slappna av väggarna i venerna.

4. Graviditet: Under graviditeten ökar blodvolymen i kroppen, vilket kan skapa extra påfrestning på venerna. Dessutom kan ökade nivåer av hormoner under graviditeten slappna av venernas väggar.

5. Övervikt: Extra kroppsvikt ökar trycket på venerna i benen, vilket kan leda till utveckling av åderbråck.

6. Stillasittande eller stående arbete: Personer som sitter eller står under långa perioder löper större risk att utveckla åderbråck. Långvarig inaktivitet kan leda till dålig cirkulation, vilket gör att blodet tenderar att samlas i benen.

7. Skador och sjukdomar: Tidigare blodproppar eller skador på venerna kan också leda till försämrade vener och utvecklingen av åderbråck.

Symptom och komplikationer

Åderbråck kan variera i storlek och svårighetsgrad och kan i vissa fall leda till symptom som smärta, svullnad, tyngdkänsla i benen samt klåda runt ådrorna. I sällsynta fall kan åderbråck leda till komplikationer som hudsår, blödningar eller djup ventrombos, en allvarlig form av blodpropp.

Förebyggande och behandling

Även om det inte alltid går att förhindra åderbråck, finns det åtgärder som kan minska risken eller lindra symptomen:

– Regelbunden motion, som promenader eller simning
– Högläge av benen vid vila
– Användning av kompressionsstrumpor
– Upprätthållande av en hälsosam vikt
– Undvikande av långvarigt stillasittande eller stående

För mer allvarliga fall finns medicinska behandlingsalternativ som skleroterapi, laserbehandling eller kirurgi för att ta bort eller stänga av de drabbade venerna.

Genom att förstå varför åderbråck uppstår och vilka faktorer som bidrar till deras utveckling kan du bättre hantera och förebygga detta vanligt förekommande tillstånd. Om du är orolig för åderbråck eller upplever besvär, tveka inte att söka råd och behandling

Före- och efterbilder

Åderbråcksbehandling med moderna tekniker:

Åderbråck, eller varicer, är ett vanligt medicinskt tillstånd som drabbar miljontals människor världen över. Åderbråck uppstår när venerna blir förstorade och svullna, oftast på grund av svaga klaffar eller väggar i venerna, vilket leder till att blodet flödar bakåt och ackumuleras. Dessa vener kan orsaka symtom som smärta, svullnad, trötthet i benen samt kosmetiska bekymmer. Tack vare framsteg inom medicinsk teknik finns nu flera minimalt invasiva behandlingar tillgängliga som erbjuder effektiva resultat med kortare återhämtningstider jämfört med traditionella kirurgiska metoder. Bland dessa tekniker utmärker sig endovenös laserbehandling (EVLA) och radiofrekvensablation (RFA) som de mest avancerade.

Endovenös Laserbehandling (EVLA)

Endovenös laserbehandling är en populär metod som använder laserenergi för att stänga av de drabbade venerna. Förfarandet börjar med att läkaren gör en liten punktionsöppning i huden, vanligtvis nära knäet eller vristen, för att införa en tunn laserfiber i den drabbade venen under ultraljudsvägledning. När laserfibern är på plats aktiveras lasern, vilket genererar värme som skadar den venösa väggen och får den att kollapsa och slutas. Blodet omdirigeras sedan till friska vener i närheten.

Fördelar med EVLA inkluderar:
– Minimalt invasiv: Ingen stor kirurgi krävs, vilket minskar risken för komplikationer.
– Snabb återhämtning: Patienter kan oftast återgå till normala aktiviteter inom några dagar.
– Lokalanestesi: Behandlingen utförs under lokalanestesi, vilket minskar riskerna förknippade med allmän narkos.
– Hög effektivitet: EVLA har visat sig ha en hög framgångsgrad med långvariga resultat.

Radiofrekvensablation (RFA)

Radiofrekvensablation är en annan högteknologisk metod för behandling av åderbråck, som liknar EVLA men använder radiofrekvensvågor snarare än laser för att stänga de drabbade venerna. Proceduren börjar också med att en kateter förs in i den drabbade venen under ultraljudsvägledning. Katetern sänder ut radiofrekvensenergi som värmer upp den venösa väggen och får venen att kollapsa och slutligen förslutas.

Fördelar med RFA:
– Minimalt invasiv: Liksom EVLA kräver RFA ingen omfattande kirurgi.
– Kort återhämtningstid: Patienter kan oftast återgå till sina vanliga aktiviteter inom kort tid.
– Komfort: RFA anses ibland vara något mer bekvämt för patienten jämfört med EVLA på grund av den kontrollerade och jämna värmeappliceringen.
– Lokalbedövning: Behandlingen utförs under lokal bedövning, vilket minskar risken för komplikationer kopplade till allmän narkos.
– Pålitliga resultat: RFA har en hög framgångsgrad och ger hållbara resultat.

Jämförelse och överväganden

Både EVLA och RFA är utformade för att vara säkra, effektiva och minimalt invasiva alternativ till den traditionella kirurgiska metoden, stripping, där de drabbade venerna bokstavligen dras ut från kroppen. Valet mellan EVLA och RFA beror ofta på specifika medicinska faktorer samt patientens preferenser och läkarnas rekommendationer. Gemensamt för både EVLA och RFA är behovet av en noggrann bedömning av venstrukturen och funktionsnedsättningen av en kompetent specialist innan behandlingen för att säkerställa bästa möjliga resultat.

Sammanfattning

Moderna teknologiska framsteg, såsom endovenös laserbehandling och radiofrekvensablation, har revolutionerat behandlingen av åderbråck. Dessa minimalt invasiva metoder erbjuder säkra, effektiva och bekväma alternativ till traditionella kirurgiska ingrepp. Med kortare återhämtningstider och hög framgångsgrad fortsätter dessa tekniker att förbättra livskvaliteten för många patienter som lider av åderbråck. Det är alltid viktigt att konsultera med en specialiserad läkare för att få den mest lämpliga behandlingen baserad på individuella behov och medicinska förutsättningar.

Operation av åderbråck- så går det till:

Efter klinisk undersökning och ett kärlultraljud där man noggrant kartlagt vilka delar av det venösa kärlsystemet i benen som sviktar, kan en behandlingsplan tas fram. I samråd med patienten går kärlkirurgen igenom vad som skall behandlas, effekter av behandlingen och förväntat resultat.

Operationen genomförs som dagkirurgi i lokalbedövning. Det tar cirka 60 minuter att operera benet, och man är på mottagningen i cirka 90 minuter totalt. Behandlingen upplevs av de flesta som skonsam och kan jämföras med en ”tandläkarbehandling”. Då endast moderna operationstekniker används, uppstår det inga ”sår” under operationen, och heller inga stygn som behöver tas bort i efterhand. Kirurgen genomför operation med hjälp av ett ultraljud för att kunna följa och kontrollera den invändiga förslutningen av de sjukliga ådrorna. Operationen utförs kontrollerat och med hög precision vilket återspeglas i de goda behandlingsresultaten med mycket låg risk för återfall. De första dagarna efter behandlingen kan man uppleva lätt ömhet, och i huden kan man känna förhårdnader och se blåmärken. Vid behov kan man ta Alvedon 500 mg eller Ipren 400 mg mot tillfällig smärta. En stödstrumpa skall bäras i 1 vecka. Är man fysisk aktiv och tränar mycket, så rekommenderar vi att man helt avstår från hård fysisk belastning den första veckan. Därefter kan man gradvis börja träna igen.

Frågor och svar

Vad är åderbråck?

Åderbråck är ett medicinsk tillstånd där venerna (blodkärlen som för blodet tillbaka till hjärtat) blir förstorade och slingriga. Detta kan leda till smärta, svullnad och obehag, ökad risk för blodpropp och kroniska bensår. Slingriga ådror som har en diameter på mer än 5 mm räknas som åderbråck.

Åderbråck är ett medicinsk tillstånd där venerna (blodkärlen som för blodet tillbaka till hjärtat) blir förstorade och slingriga på grund av försvagade klaffar i benens djupare vensystem. Den reducerade förmågan hos klaffarna av sluta tätt leder till att blodet satsar sig i benet och ger en ökad blodvolym, tryck och tyngd. Effekten av detta medför över tid att ådror som ligger under huden blir sjukligt förändrade till utseende, form och funktion. Ådrorna ökar i storlek och börjar bukta ut i huden. Det kan även uppstå kärlbristningar i området runt anklarna. De viktigaste klaffarna som oftast ger vika ligger lokaliserade i ljumsken eller i knävecket. För att säkert kunna kartlägga vilka klaffar som inte fungerar och var dessa är lokaliserade, behöver man genomföra ett kärlultraljud av benet. Denna undersökning är helt smärtfri och utförs stående. Resultatet av undersökningen ger komplett information om cirkulationen i benen, och man kan efter undersökningen planlägga vilken typ av behandling som rekommenderas.

Vad orsakar åderbråck?

Det finns flera faktorer som kan bidra till utvecklingen av åderbråck, inklusive ärftlighet, graviditet, övervikt, hormonella förändringar och stillasittande livsstil.

Vilka är symtomen på åderbråck?

Vanliga symtom på åderbråck inkluderar synliga, förstorade blodkärl, smärta, svullnad, pirrningar, pulsationer, klåda och kramper i benen.

Hur kan jag förebygga åderbråck?

Du kan minska risken för att utveckla åderbråck genom att träna regelbundet, hålla en hälsosam vikt, undvika att stå eller sitta stilla under långa perioder, och bära kompressionsstrumpor om du har sittande eller stående arbete.

Finns det behandlingar för åderbråck?

Ja, det finns flera behandlingsalternativ för åderbråck. Samtliga alternativ innebär att benet opereras. Genom en revolutionerande teknikutveckling de sista åren, så kan man idag genom små stickhål i huden, försluta kärlen från insidan med laser, radiofrekvens eller limbehandling. Behandlingen är så skonsam att den utförs i lokalbedövning. Man behöver ej vara fastande. Man behöver oftast ingen sjukskrivning efter operationen.

Är åderbråck farligt?

Åderbråck kan förorsaka obehag och komplikationer om de inte behandlas. Komplikationer kan inkludera blodproppar, ökad blödningsrisk, eksem, kroniska bensår och inflammation i venerna och omkringliggande vävnad.

Behöver jag söka läkare om jag har åderbråck?

Om du har symtom på åderbråck eller om de stör din dagliga livskvalitet, rekommenderar vi att du blir undersökt av en specialistläkare i kärlkirurgi för undersökning, bedömning och eventuell behandling.

Åderbråck och högintensiv träning

Åderbråck hos idrottare kan ha olika konsekvenser för deras prestation och förhållandet till mjölksyra (laktat).

Åderbråck är förstorade och utvidgade vener som är vanliga i benen. De kan uppstå på grund av flera faktorer, inklusive ärftlighet, övervikt, graviditet och långvarig stående eller sittande. Idrottare är inte immuna mot åderbråck, och obehandlade åderbråck kan påverka prestationen på flera sätt.

För det första kan åderbråck orsaka smärta och obehag i benen. Smärta kan göra det svårare för idrottare att träna och tävla på högsta nivå. Åderbråck kan också orsaka svullnad och tyngd i benen, vilket kan begränsa rörligheten och minska prestationen.

Återflödet av mjölsyra (lastat) vid hård träning påverkas negativt om man lider av åderbråck och försvagade klaffar . Mjölksyra är den förening som bildas i musklerna under intensiv träning, och den kan leda till muskeltöjning och trötthet. Om återflödet av syrefattigt och mjölksyrerikt blod i benen är försämrad på grund av klaffsvikt genom åderbråck, uppstår en reducerad funktion och återhämtning. Detta kan resultera i ökad trötthet, brännande smärta och minskad prestation under träning och tävling.

För att hantera åderbråck och minimera deras påverkan på prestationen kan idrottare använda olika strategier. Det kan inkludera att använda kompressionskläder eller strumpor för att förbättra återflödet av blod från benen tillbaka till hjärtat. Regelbunden träning, inklusive styrka och konditionsträning, kan också hjälpa till att förbättra blodflödet och stärka muskulaturen runt venerna.

Det är också viktigt att notera att konsekvenserna av åderbråck varierar från person till person, och det är möjligt att vissa idrottare kan ha minimala symptom eller påverkan på prestationen. Det är viktigt att rådfråga en specialistläkare för att få en individuell bedömning och rekommendation för att hantera åderbråck och dess påverkan på prestationen.

Varför får man åderbråck när man är gravid?

Kvinnor utvecklar generellt åderbråck tidigare i livet än män, och det är framför allt kvinnor som fött barn. Förklaringen till detta är, att under graviditeten sker stora omställningar i hjärt-kärl systemet och i blodet. Moderkakan producerar en rad hormoner som ställer om kvinnans kropp under graviditeten. Mängden blod ökar med 40-50 %, vilket motsvarar cirka 2-2.5 liter mer än vanligt. Ådrorna i benen är kroppens ”lagerplats” av blod, och den största mängden av dessa 2-2.5 liter hamnar där. För att denna stora volym skall få plats i benenens kärl, skickar hormonet Relaxin ut signaler till kärlen att de skall vidga sig. Ådrorna tänjs ut i olika grad. Fostret växer i magen, och försvårar de sista månaderna, blodets återflöde ur benen tillbaka till hjärtat. Kombinationen av dessa två tillstånd med betydligt ökat tryck i benen, kan medföra att åderbråck uppstår. Efter förlossningen bryts hormonsignalerna och kroppen återgår till normal blodvolym. En del åderbråck kan försvinna spontant, en del blir kvarstående. Generellt kan man säga, att åderbråck som är synliga efter 3 månader efter förlossningen, kan undersökas och vid besvär behandlas. Vi rekommenderar således kvinnor att vänta med att boka tid för kärlultraljud av åderbråck i benen tills det gått minst 3 månader.

Orsaken till att man får åderbråck under graviditet?

Orsaken bakom åderbråck under graviditet:

Åderbråck, eller varicer, är utvidgade och slingrande vener som vanligtvis uppstår i benen, men de kan även förekomma i andra delar av kroppen, såsom vulva och rektum (hemorrojder) under graviditet. Åderbråck under graviditet har en multifaktoriell patofysiologi som beror på en kombination av hormonella, mekaniska och cirkulationsrelaterade förändringar.

1. Hormonella faktorer:

Under graviditeten sker en betydande hormonell omställning, som har en direkt påverkan på venös funktion:

Ökad progesteronproduktion:

Progesteron, som ökar kraftigt under graviditeten, har en avslappnande effekt på glatt muskulatur, inklusive den muskulära väggen i venerna. Detta leder till en minskad tonus i venväggarna, vilket gör dem mindre motståndskraftiga mot distension.
– Resultatet blir att venerna utvidgas och blodet kan ansamlas, vilket ökar risken för att åderbråck uppstår.

2. Mekaniska faktorer:

Den växande livmodern har en direkt påverkan på venös cirkulation:

Ökat intraabdominellt tryck:

Den gradvis ökande storleken av livmodern utövar mekaniskt tryck på de större kärlen i bäckenet, såsom vena cava inferior (nedre del av stora hålvenen) och iliacvenerna (stora bäckenvenerna). Detta tryck leder till:
– Försämrat venöst återflöde från benen till hjärtat.
– Stas i de vener som dränerar benen och bäckenorganen, vilket predisponerar för varicer.

3. Förändringar i blodvolym:

Graviditeten medför en markant ökning i blodvolymen för att möta det växande fostrets och placentans behov:

Hypervolemi:

Den ökade blodvolymen leder till ett ökat tryck i det venösa systemet, vilket ytterligare bidrar till att venerna dilateras.

– Venöst ökat hydrostatiskt tryck:
Detta tryck bidrar till att belastningen på vensystemet ökar, särskilt i kroppens mer distala delar, såsom benen.

4. Förändringar i venklaffarnas funktion:

Venklaffarna, som normalt hindrar blodet från att flöda bakåt, påverkas negativt av graviditetens fysiologiska förändringar:

– Ökad venös distension:

När venerna dilateras på grund av tryck och hormonell påverkan, kan venklaffarnas funktion bli försämrad. Klaffarna kan inte sluta tätt, vilket leder till retrograd blodflöde (reflux).
– Detta är en nyckelfaktor i utvecklingen av åderbråck, eftersom reflux leder till blodstagnation och ökat tryck i de ytliga venerna.

5. Genetiska och individuella faktorer:

– Bindvävens kvalitet:

Genetiska faktorer kan påverka bindvävens struktur, särskilt i venväggen. Om bindväven är svag eller mindre elastisk är individen mer benägen att utveckla åderbråck.

6. Gravitationskraften och stillastående beteende:

Graviditeten kan leda till förändringar i fysisk aktivitet:
– Om kvinnan står upp mycket under graviditeten, kombinerat med ett redan försvårat venöst återflöde, förstärks belastningen på benens vener. Detta är särskilt viktigt då hydrostatiskt tryck alltid är högre i de nedre extremiteterna.

Sammanfattning av orsaker:

Följande mekanismer bidrar tillsammans till åderbråckens utveckling under graviditet:
1. Hormonella effekter: Progesteron relaxerar venväggarna.
2. Mekanisk kompression: Den växande livmodern hindrar venöst återflöde.
3. Hypervolemi: Ökad blodvolym resulterar i venös överbelastning.
4. Venös reflux: Venklaffarnas funktion försämras på grund av venös distension.
5. Genetiska och bindvävsrelaterade faktorer: Svaga venväggar ökar risken.
6. Gravitation och stillastående aktiviteter: Förvärrar venös stas.

Särskilda konsekvenser under graviditet:
Åderbråck kan medföra symtom såsom tyngdkänsla i benen, smärta, eller klåda. I vissa fall kan stasen leda till komplikationer som tromboflebit (ytlig veninflammation) eller blödningar från rupturerade varicer. Lyckligtvis tenderar många åderbråck att minska efter förlossningen när trycket på venerna normaliseras och hormonnivåerna sjunker.

Om du har ytterligare frågor, för exempelvis behandling eller prevention, så hjälper jag gärna till!

Det är viktigt att komma ihåg att dessa frågor och svar endast är till generell information och inte ersätter råd och undersökning av en läkare eller annan kvalificerad sjukvårdspersonal.

Boka tid